Höståkning

I går testade vi ett nytt ställe för våra balansövningar. Vädret var fantastiskt och platsen helt ok, så det kommer att bli fler åkningar där. Det är en härlig känsla när åkningen förbättras och man är i goda vänners lag. Långt ifrån U-båtar, Ebola och myglande politiker, som man proppas full av övrig tid. Här följer några bilder ifrån våran härliga dag.
 
Örjan börjar bli fast i trialträsket.
Peter och Anders på samma sektion.

Sune på sin välljudande Tiger Cub
 
 
En helt nyvurpad Spanjorska
 Nu var det framstänkan som fick fan.
 
 

GULDVINGE

Igår var vi över till Horndal för att titta till sidewingpuffran och lämna lite mer slantar. Det är först nu jag förstår varför Hondas nya touringhoj fick namnet Goldwing. Det är nämligen guld i puffrans inälvor. Det kostar en hel del, men blir förhoppningsvis jävligt bra.

Yamaha PW50

Idag hade jag bra hjälp i garaget. Lill-Ludde var med när framändan på hans PW50 skulle rivas. Vi hade så pass bra flyt med skruvningen, så Ludde tyckte att det var dags en för pizza efter endast 30 minuter. Nu är gaffeln riven och pizzan uppäten så fortsättning följer.
Vi var inte ensamma att pyssla med gafflar denna skruvartorsdag. Lerhandlarn gör samma insats på sin ismoppe. Den kommer att bli riktigt vacker till vintern. Nästan lite fruntimmers aktig.
Werner var sysselsatt med helt andra saker. Eftersom att våran hyresvärd tycker att det är bättre att skjuta Elefanter än att ha torra hyresgäster, får vi själva se till att samla upp det värsta takdroppet som leds  vidare till dunkar.
 

Uppstartardagen

 
 Som vanligt var det ganska många motorer som startades upp denna lite gråkalla Oktoberdag. Jag borde vara mycket nöjd med dagen, för själv hade jag inte en endaste liten puffra att få igång. Detta innebär ju att alla mina leksaker fungerar...........kanske inte sidewingen då. Den puffrans öde har vi lejt bort till expertisen.
En bild på sidewingen som vid tillfället är helt nybyggd.
 
 
Idag fick jag för första gången höra Örjans stjärnmotor, med sin vackra sång. Vid tidigare tillfällen har det stannat vid mer eller mindre seriösa startförsök.
 
Picken startade upp sin lilla Deutzpuffra vid ett par tillfällen.
 
En för mig ny bekantskap i form av en Stockholmsgosse uppflyttad till Borlänge var på plats med en vacker Tändkulemotor.
 
Svante gjorde några tappra försök med sin NSU och till slut gick den nog några varv för helt egen maskin. Tanken är att den här skall sitta som kraftkälla i Nimbusramen.
 
Roger hade lämnat sin Deutz 12:a hemma och pillade istället med betydligt mindre motorer.
 
Slutligen en bild på Säters tuffaste Bernard. Pickolina är lyckligt lottad med denna fantastiska köksmaskin i sin ägo
 
 

Mopedutflykten

I går genomfördes årets kanske sista moppeutflykt. Vi väntar ju en årstid som lämpar sig bättre för lek med Ismoppen och Tysken. Vi hade både väder och motorgudarna med oss för vädret var fantastiskt och alla moppar höll hela turen. Det började lite illa för A.Linder som tvingades skruva med sin Westlundare in i det sista. Det var en nöjd Anders som nu är ensam Negerkung, sedan Efraim Långstrump tvingats abdikera ifrån tronen. Efter många goda råd och nya batterier hoppade 750 puffran igång.
Resan började vid isgaraget och gick norrut mot Vikmanshyttan. Deltagarna hade ett antal kluriga frågor att svara på, under resans gång. Det visade sig att det är ett gäng ganska allmänbildade gossar, ty det var många rätta svar ikryssade. Framme vid mitt föräldrahem genomfördes ett ganska enkelt trialprov på min Spanjorska. Tanken med det var att minst en skulle bli biten och köpa sig en hoj och bli med i Hedemora TT.
Örjan under trialprovet som han, likt alla övriga, klarade med glans.
 
När frågor och balansövningar var avklarat fortsatte vi mot Säter för att kolla på lite fräna prylar. Hos Öhrn fanns mycket trevligt att beskåda.
En Cadillac 1930 med 16 cylindrar under huven.
En vacker stjärnmotor.
Äger man ett plan och vill ut på en flygtur, så måste man ha en Willys Jeep för att bogsera ut planet också.
 
När vi gått igenom allt fortsatte färden hem till Norman som visade sig ha en jävla massa motorcyklar.
En Honda 250 Elsinore samt lite aluminiumramar borde alla Heminredare fixa till. 
På den här Suzukin vann Michael Pichon 250 VM 2003.
Till min stora glädje fanns även en knarr för TT.
 
När vi var klara fortsatte vi hem till Svante där vi åt Ärtsoppa och Fläskpannkaka. Det smakade mycket bra och gav oss krafter till smidesprovet.
Werner i smedtagen medans Bullman strå bakom och ser fånig ut.
Efter en lång dags vedermödor koras den lycklige segraren: Lazon.
Till sist Svantes metallkompost. Tydligen den enda av sitt slag på Fogdegatan.
 

Förberedelser

Jag hade som mål att få klar moppen och fixa bromsarna på Montesan ikväll. Allt gick oväntat smärtfritt så jag fick tid över till några bonusjobb. Moppen var en enkel match. Det var bara att tanka och putsa lite på tändstiftet,sen hoppade hon igång så fint.Nu står hon redo för lördagens äventyr.
Svante hade med sig sin Fantic som har rev ner i en rasande fart. Den kommer förhoppningsvis att vara med i skogen inom ett par veckor. Vi kom fram till att den ergonomiska mekarbänken var på gränsen till fruntimmersaktig.
Örjan pillade på sin cykel med påhängsmotor. Ett misslyckat förgasarbyte pga inkontinens gjorde att han får leta vidare i sitt lager efter en fungerande moppe eller motsvarande. 
Slutligen så tillverkades ett vandringspris som skall gå till Lördagens segrare.
 
 

Hedemora TT växer

 
 
Idag har vi var ute på ännu ett trevligt trialäventyr. Till allas stora glädje dök Herr Lindeberg upp på sin nyinförskaffade Sherco. Jag passade på att prova Fransk/Spanjorskan och blev snabbt förälskad i henne.
Det var en otroligt fin hoj att köra på det blöta underlaget. Anders kämpade på bra och till slut var det en trött men mycket nöjd gruvbyggare som lämnade skogen. Hoppas att dagen gav mersmak så att vi blir fler som håller på.
 
På bilden nedan syns sällskapets äldsta och yngsta hojar. En NSU och en Sherco eller som Lazon uttryckte det: Hitler möter Franco.
 
 

En skruvarkväll då inget blev gjort

Tänk att det är så givande att bara sitta och prata skit med likasinnade istället för att göra nått vettigt. Allt jag lyckades med denna torsdag var att pimpa hjälmen till Pissmyran. Nu råder inga tvivel om till vilken knarr hjälmen skall användas. "Ove å fasa" hade som vanligt fixat flera olika storlekar att välja mellan.                       Nästa projekt blir att renovera gaffeln på Dynamit Harrys Yamaha PW50. Det återstår att se om mina spröda Honda händer tål att pilla med sådant.

Påhängar trenden håller i sig i garaget. Lerhandlarn visade upp sin nyköpta puffra på hela 66cc ifrån våran nyvunne vän på Sandelco.

Peter Lundin till hälften filosof, hälften medmänniska och hälften matematiker
 
 
 
 
 
 
 

RSS 2.0