Blåmesen

Det sägs att Blåmesen kommer att häcka i området strax norr om Lindesberg på Lördag. För att denna händelse ska vara möjlig, lejdes Negerhövdingen in för att lägga några fina svetsfogar. Nu hoppas vi att allt är
stabilt och att styrhuvudet håller sig på sin plats. Det är trots allt en hel del krafter i farten när två gruvisar är ute och roar sig.
 

Rosita

Har under kvällen rengjort förgasaren på Rosita. Efter lite trixande går hon nu helt utmärkt. 
En av anledningarna till att hon köptes var att inte mindre än 6 bakskärmar, ett nytt bakdäck och lite annat smått och gott ingick. Med tanke på hur jag dödar bakskärmar var det en mycket god affär.
 

Cindy

Idag fick vi liv i Cindy igen. Justering av tändning och rengörning av 45:orna gjorde susen.
 
Örjan firade stora triumfer då även Cushman hoppade igång.
 
Den lyckade kvällen firades med kortburk frän Norrland.

Inredning

Idag ska jag skriva lite om det hippa ämnet inredning.
Fruktansvärt tråkigt, enligt mig. Men, ibland ser man något som får en att höja på ögonbrynen.
Sidovagnspiloten Örjan har en mycket smakfullt inredd bar i sitt hem. Jag har svårt att tänka mig något mycket fränare än att ha en Jawa ismoppe inbyggd i bardisken. Den passar utmärkt till en Tjeckisk pilsner.
 

Motorhelg

Ligger och slappar efter en jobbig motorhelg. Det hela började i Fredags då jag och GB Johansson åkte mot staden med ett helt onödigt hockeylag och illa smakande kaffe. Väl framme i Karlstad fick vi prova hojen ett par varv, eftersom det var en burkning jag aldrig provat innan.
 
Det gick efter några tips från Johansson ganska så bra. Lite ovant att lämna drivhjulet ut på rakorna var det i allafall.
 
Det enda tillbudet var när piloten påväg upp i depån fick för sig att han åkte solohoj varpå det blev lite trångt mellan holken och ett staket.
På Lördagen var det dax för träning. Vi var först ut och fick känna på hur blöt och hal andra svängen var.
Efter sladdning blev banan mycket bättre och den var slät som ett dansgolv.
På eftermiddagen skulle det köras på tid och då behagade Blåmesen att endast gå rent i två varv. Lite tråkigt, men det blir bättre nästa gång.
 
Under Söndagen blev det en liten roadtrip till Halland och Knäred för att handla en till Montesa. För att få plats i isgaraget avyttrades Samanta sent på Lördagskvälle. Nu  hoppas jag verkligen att nya ägaren kör henne lite mer än vad jag gjorde.
Här är Carmensitas syster. Hon heter Rosita efter Krusbär Holms favoritdryck.
 

Marknadshelg

Idag har vi som brukligt ställt ut några av våra cyklar på stan. Som vanligt väckte dom ganska stort intresse.
 
I rondellen hamnade Westlundarna.
 
Några kamrater gick och handlade dryck.
 
När allt var klart lastades Cindy på Hanomagen. Snyggt ekipage!
 

Telefonförsäljare

 
Nu har jag lackat ur på riktigt! Efter att den fjärde försäljaren ringt den senaste timmen, har jag bestämt mig för att gå till motangrepp. Från nu kommer alla som ringer och vill sälja nån skit få sitt nummer noterat. Sen skall dom bli uppringda på fyllan så får dom själva se hur jävla drygt det är.

Sköna Söndag blev Krånglande Onsdag

Säg den glädje som varar för evigt? Idag funkade i princip ingenting uppe på Nibbleberget. Carmensita trilskades nått enormt hela tiden. Hon var ibland helt utan tomgång för att i nästa sekund gå på halvrus. Lägg därtill att det saknades bakbroms och frambromsen fungerade lite då och då. Det gick så uselt att jag inte ens var i närheten av att vurpa.
Då gick det bättre för den evigt unge gossen Lindeberg som tog i så att framstänkan gick i bitar. Kul!!
 

Sköna Söndag

Ett bättre avslut på en jobbarvecka får man nog leta efter. Gruvbyggare Lundgren och jag hade en mycket gemytlig stund på Nibbleberget.
 
Här är en lite sportig bild på Honda tlr 250 o Carmensita. All rekvesita är redan urdrucken när denna bild togs.
 
Här är en vacker vy över den stora handels o sjöfartstaden Hedemora.
I övrigt gladde Lundin med en vurpa rätt ut i terränglådan, som resulterade i en mycket fältmässig reparation.

Cindy

I går fick jag äntligen höra skönsången ifrån Cindy igen.
Avgasläckan var fixad och hon verkade inte läcka nå vatten.
 

Carmensita

 
Idag har Spanjorskan begåvats med ny Eksjörulle samt wire. Hon hade den dåliga smaken att gå sönder i Lördags.
 
Då var det mer glädjande att Samantha fick rulla lite. Av någon outgrundlig anledning kom hon inte ut på hela förra sommaren.

Släktforskning

Har upptäckt att Pissmyran har en helt okänd halvbror nere i Spanien. Får sikta på en släktträff till hösten.
Pissmyran 
 
Halvbrodern
 

Trial

Idag har vi haft trialpremiär för året. Vi blev till slut tre stycken som åkte ut. Som vanligt blev det ett par vurpor men jag lyckades hålla Carmensitas nya skärmar hela. Värre var det med med min handled och självkänsla, som båda blev lite tilltufsade.
 
Peter brilljerade med att klara väggen utan fotningar. Både jag och Lazon enadrs om att det nog tar en tid innan vi ens provar.
 
Efter åkningen kom Örjan förbi och visade sin nya pärla. Nu har vi något att köra Cindy på i sommar.
 
Åter i garaget blev det lite småfix på dom andra brudarna. Irina har fått en ny gasrulle.
 
Päivi fick motorplåt och tank monterade.
 
 

Lars Gösta Schwartz

Att ligga hemma nerbäddad och inte kunna jobba är aldrig kul. En liten fördel finns det ändå med detta tillstånd. Det blir en massa dötid som man kan slå ihjäl med datamaskinen på magen. Surfade in på svt:s arkiv och hittade ett inslag ifrån Isle of Man. Hofors egna sidovagnspilot, Lars Gösta, var med en snabbis. Hela 26 gånger ställde han upp i den legendariska tävlingen och har en fin fjärdeplats som bästa resultat . Mycket imponerande!
 
 
Lars Göstas hjälmdesign har en egen historia. Enligt uppgift skall Esso Gunnarsson ha varit först ut med ett litet klöveress på sidan av hjälmen redan 1955. Furtan Andersson hade sedan det stora märket fram, ända till 1958 då Esso tog över det igen. 1979 fick äntligen Lars Gösta ta över det från Esso.
 
 
 

Namngivningscermoni

Befinner mig, dagen till ära, i garaget där jag roar mig med att namnge mina motorcyklar.
Börjar med pärlan i samlingen Berra Perssons sista skapelse våran Sidewing. Hon heter Cindy.
Ismoppen är min första hoj och har varit i min ägo sedan 2001. Hon heter Irina.
Nästa hoj är lite avglömd den senaste tiden. Vansinnigt rolig att åka grusväg med. Hon heter Samantha.
Moppen är ett saligt hopkok av olika prylar. Hon har just försetts med 70 cc puffra. Hon byggdes av en Finne i Smedjebacken och heter Päivi.
Montesan från 89 används ganska flitigt. Den eldiga Spanjorskan lyssnar till namnet Carmencita.
Här är ett prov på Tysk urkraft helt utan kvinnliga drag. Den heter Horst eller kort och gott Tysken.
Mitt hembygge Pissmyran 
Westlundare nummer 37 heter, efter samråd med skaparen, Elvira.
 
 

Ismoppen

Jag befinner mig i en stark skruvarperiod just nu. Det är lika bra att passa på när inspirationen är på topp. När det ändå var månadsmöte i garaget, passade Alex och jag på att skruva ur jawapuffran. Nu skall den lämnas till Bjuven för lite översyn.
 
 

En lugn och sansad skruvarkväll

Min kära Spanjorska har stått ensam och övergiven sedan den senaste åkningen i höstas,  men så ikväll fick hon äntligen lite efterlängtad kärlek. Det var ganska länge sedan Mats fixade nya skärmar till henne ända nere från Spanien,men det är först nu hon ser lite respektabel ut igen. Återstår att se hur länge krachkungen kan hålla henne i detta skick.
Tanken var att även moppen skulle få lite uppmärksamhet, men det blev en välbehövlig städning av båset istället. Nu kommer man in och kan röra sig tämligen obehindrat. Det var ett tag sedan det gick att göra det.
Jag var helt själv hela kvällen och kan glädja mina kamrater med att ingenting har vare sig provstartats eller provåkts, denna mycket stillsamma Lördagkväll.
 
 

En kväll med förhoppningar om en racingsommar

Ikväll har det varit en en ytterst givande kväll i garaget. Sidewingen är äntligen klar för provstart.
 
Zundapp puffran är ihopsatt med en mycket god hjälp från
från Bullman.
 
 
När jag tittar in på Lerhandlare Sollos bås förstår jag varför mina skruvarkvällar tar så lång tid. När man nyttjar crackpundarstilen när man skruvar, får man lägga minst en timme på att försöka lista ut var man la alla verktyg förra gången.
 
Efter lite spontan trialåkning i garaget, kan jag meddela att de första fröna är sådda för ett KM med Hedemora Trial Tokar. Fortsättning följer.
 

SM Final

I går var det dags för årets höjdpunkt igen. Av all Isracing jag känner till, så är den svenska finalen någonting utöver allt annat.
Det fanns över en handfull ispiloter som hade viljan och farten att stå som svensk mästare. Som vanligt var det många kracher och det tog hela tre försök innan det andra heatet fick se den rutiga flaggan.
 
Här är starten i A-finalen med Stefan Svensson röd Daniel Henderson blå Ove Ledström vit Robert Henderson gul.
Stefan Svensson var mycket snabb och stod till slut som en mycket värdig segrare.
Min egna favorit, Ove Ledström, var oturligt nog med i en startkrach och där försvann troligtvis guldet för den ödmjuke Ångermanlänningen.
 
Jag funderar lite på Posas och Oves vurpor. Dom enda två som dök på grund av att bakhjulet släppte. Båda dessa piloter åker med Engans nya dämpare som saknar fjäder helt. Kan det vara så att den inte är helt färdigutvecklad än?

En fantastisk dag på Stora Norn.

Igår var vi på Stora Norn och åkte lite Isracing. Jag var länge ganska skeptisk till att isen skullw hålla, men det visade sig att det var helt i onödan. Solsken, nästan helt vindstilla och en helt suverän is.
 
Alexandra 16 år har länge velat prova och nu fick hon äntligen chansen. Hon överraskande med en mycket fin körning.
 
Nu blir det en lång väntan till nästa vinter då vi ska på det igen.
 
Dagen fick ett hastigt slut, då min transkedja bestämt sig för att gå i bitar.
 
Nu var det fler än vi som lekte på isen. Nio olika team åkte ett 3-timmars race med sina vässade mopeder. Racet skördade sina offer.
 
 
Här är en pilot ur det vinnande teamet på sin välljudande Zundapp. 
 
Sandelcogänget var på plats med sina skapelser för att se vem som var snabbast rakt fram och här var Tommy snabbast med 61 km/h.
Benkes cigarr snygg men mycket svårkörd.
 
Wikströms raket var på tok för högt växlad 
 
Det glädjer en sidovagnsåkare att se även en sådan hos Sandelcogänget 
 
Nu laddar jag för sju dagars jobb nere i gruvhålet.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0